dag 18697

Armarna hänger som två stockar utefter sidorna. Huvudet känns urblåst. Hjärtat hamrar och benen bär inte riktigt.  Det är "bara" ångest. Jag står ut. Men det är jäkligt obehagligt. Döden sitter i hörnet av min trädgård. Den tittar på mig med outgrundliga ögon.Men jag ser det bara , om jag tittar ut genom fönstret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

dag 18699 Igår kväll blev jag rädd. Kunde inte stänga av tankarna. Hjärnan gick på högvarv. Jävlar också! Att man inte ska kunna få vara glad åt att orka sitta i ateljén och skapa.  Idéerna sprutar fram utan stopp. Jag som aldrig varit manisk. Tänk...